Tillbaka

Vardagsliv

Fram till mitten av 1800-talet var en bonde inte bara en person som brukade jorden och skötte om sina djur. Deras arbetsuppgifter var betydligt bredare. Utöver jordbruket behövde de kunna bygga hus, tillverka och laga redskap samt framställa kol och tjära. Detta var typiska sysslor för männen på gården. Kvinnornas arbete, å sin sida, var mer fokuserat på hemmet och de omgivande markerna. De ansvarade för hushållet, vilket innefattade matlagning och konservering, skötsel av smådjur och trädgårdsodlingar.

På Fredriksberg fanns det emellertid möjlighet att anställa specialiserad arbetskraft för olika uppgifter. Här arbetade kokerskor, tjänsteflickor, trädgårdsmästare, drängar, rättare, mjölkerskor, snickare och smeder. Dessutom fanns kuskar och musiklärare till barnen. Denna mångfald av kompetenser bidrog till att gården kunde skötas mer effektivt än en mindre bondgård.

En brevsamling, som har återfunnits på Fredriksbergs vind, ger oss en inblick i livet och affärerna kring gården. I området bodde flera större gårdar som tillhörde släktingar och vänner, vilket ledde till att man skrev brev till varandra. I breven kan vi läsa om inbjudningar till kalas och barndop, ekonomiska transaktioner och försäljningar av mark och varor. Affärer gjordes med trä, tjära och järn, och man lånade blodiglar och böcker av varandra.

Breven skildrar inte bara vardagen och livets högtider utan även nyheter från tidningarna, som blev allt mer vanliga vid denna tid. Man kunde läsa om hur ljus med bomullsveke köptes från Stockholm, samtidigt som man stöp ljus hemma på gården. De dåliga vägarna och risken för att möta rövare i de småländska skogarna var återkommande teman i kommunikationen.

Fotografiet visar rörelse på gården år 1820.