Kyrkan

När Bäckebo kyrka invigdes den 1 augusti 1847 var det en stor och ljus tempelbyggnad som rymde över 800 personer och som då motsvarade Bäckebo församlings växande behov. Den nya kyrkan ersatte ett första träkapell som funnits på samma plats sedan tidigt 1600-tal. På 1680-talet blev detta första kapell så trångt och i dåligt skick att ett nytt kapell byggdes 1685, det som har kallats ”Bäckebo gamla kyrka” – en enkel byggnad utan torn belägen ca 50 meter söder om den nuvarande kyrkan.

Från detta kapell finns bevarat ett antal föremål, en altartavla, ett krucifix, ett timglas, en nattvardskalk, en ljuskrona, en mässhake, lillklockan i tornet och en primklocka. Efter långa diskussioner bestämde sockenstämman enhälligt 1834 att en stenkyrka skulle byggas. Dock rådde oenighet i flera frågor, inte minst om kyrkans placering. Först 1842 kunde man lägga grundstenen till den nya kyrkan. Den är en s k Tegnérkyrka med rena och klara linjer, byggd i nyklassisk stil. Byggmästare var J D Berglund. Enligt uppgift följde Berglund inte helt de ritningar som utförts utan byggde kyrkan enligt församlingens önskan mer i Karl Johansstil. Denna stil är även kallad empir och kejsarstil och är ursprungligen en fransk konststil. Tornet har en flersidig sluten lanternin med urtavlor i de fyra väderstrecken. Lanterninen kröns av ett kors. Bönder, torpare, drängar, pigor, inhyses och undantagshjon, alla arbetade vid bygget. Även kvinnor och barn deltog. Byggmästaren krävde att minst 70 personer varje arbetsdag i veckan skulle vara sysselsatta. Vilken glädje församlingen måste ha känt över sitt ljusa och ståtliga tempel, som kostat så mycken möda och krävt så stora uppoffringar. Sedan dess har kyrkan renoverats 1913,1935, 1958 och 2002. I tornet finns ett klockspel som vissa tider spelar upp en känd psalmmelodi över bygden. Och ännu sker helgmålsringning från kyrkans torn och sammanringning till gudstjänst och högtider.