Pepparkaksfabrik
På Hamngatan 6 hade Josef Björngren med familj ett bageri. Familjen bodde på övervåningen och hade sin fabrik i bottenvåningen. Som mest arbetade ett tiotal personer i bageriet. De hade en egen buss som körde ut bakverken till olika butiker. Idag är huset privatbostad.
Jörgen Sjögren: Det var rent ut sagt ett djävla ruckel. Det stod ”till salu” på en skylt utanför och jag stannade och gick ut. Jag tyckte det var så fint i Bergkvara. Det var som ”lilla Smögen”. Jag gick in i trädgården och där var en tjej. Jag frågade om det var till salu. Priset var 200 000kr. Det fanns vatten och avlopp och jag kunde även slänga en sten i havet – det var mitt motto. Jag gick ut till bilen och sa ”hon ska bara ha tvåhundratusen för huset”. ”Du köper inte det där djävla rucklet” sa hon. Så jag vände på klacken och gick tillbaka in i och sa ”vi tar det” och så började det. Vi kunde inte ställa en bil på tomten för det var som ett törnrosaslott. Helt igenväxt.
Det har ju varit pepparkaksbageri, och gräddbullar och munkar så det var ju kvar stora ugnar och grejer. Så vi började renovera och fixa och dona.
Alf Karlsson: Pepparkaksbageriet var ju Björngrens. Där tillverkades pepparkakor och flottyrringar i konjaksspad och sådant där. Efter den blev det chipstillverkning där borta. De körde ett litet tag men sedan lades det ner. Reimersholm, det är samma firma som i Fågelmara, Felix. Det hette ju Remersholm från början.
Till och med träpennor har ju tillverkats här (ej på bageriet). Vanliga blyertspennor. Sedan satte man i stiften på ett annat ställe. Sedan var det en stockholmare som kom ner och tillverkade revolvrar i en gammal konsumaffär.
Foto: Ett bageri i Bergkvara, 1945, Kalmar läns museum